jag saknar och har panik. eller jag börjar få panik men jag lugnar ner mig och säger, everythings gonna be alright. fast egentligen säger jag: det är klart att det inte kommer bli så. ring bara.
men nu är det sent på kvällen. och så många samtal som jag egentligen borde ringt.
livet bara flyger iväg på något sätt utan att jag vet om det. jag blir inte ens medveten om vad som händer.
allt jag vill göra är att stanna uppe sent och lyssna på depeche. bara göra det hela nätterna långa utan att beskymra sig om någonting. leva i nuet. det har blivit något slags motto för mig, leva i nuet. man ska leva i nuet, men man får inte förhasta sig på det heller.
åh vad jag ogillar allting just nu. ogillar min fysiska sjuklighet, igen huhu.
saker som är bra istället:
- mina obeskrivligt fina vänner.
- att vara kär och veta saker
- jag fick tusen kroner på posten idag!!! av mats visseligen så nu måste jag ringa och tacka honom och tala med honom och förlåta honom och allting såntdär som jag egentligen inte vill göra. men jag får lov. typ.
"no i'll never no i'll never no i'll never gonna let you down now"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
alla vackra ord