tick tick... boom!

jag har nyss kommit hem nu.
sitter i en ful lägenhet. ensam ibland all detta folk som ligger och sover nu i sina sängar.
05:52
en jävla fitta alltihop.
hemvägen, nothing to fear.
jag kom på bland all denna cigarett rökande och sjukdomsprat, depeche mode.
depeche mode.
det fulaste jag skulle kunna göra är att lyssna på depeche mode nu. jag skulle aldrig kunna förmå mig att smutsa ner dom med min fula sjukdom.
det fulaste jag vet. jag vill inte.
tomt. någon äter innuti mig. äter upp all min känsla, all känsla för någonting. inget finns.
martin. usch. det fulaste jag skulle kunna göra nu är och tänka på martin. smutsa ner hans liv med mig.
aldrig. aldrig i livet att jag kommer klara av det här.
to the point of disease, i want realise, from all this decay. take it away
take it away
take it away
take it away, miles away.
jag tänker aldrig röka en enda cigarett i hela mitt liv. fyfan vad äckligt. så jävulskt äckligt.
äckliga människor i en äckligvärld. allt kan dra åta helvette.
jag skiter fullständigt i vafan som helst. dö, dö bara dö.
systerskap. jag ska vara glad över min syster stella. jag är det. fyfan. jävla allting. dö bara dö.
jag är inte hungrig, nej fyhelvette. det är inte det. jag är ingenting. jag är bara tom.
tom på ingenting.
06:01
klockan går, tick tick.
bajskorv inlindad. ful mira lee, ful. fruktansvärt ful allting.
det enda som betyder något finns inte. bara motorväg och mors snofsande på sin varma kudde.
jag önskar att jag kunde sova.