Jag tror jag tycker om slagsmål. Oj oj oj, tryck på en knapp och så SHANTIIIIIII i en vindpust av vackra färger och allting är jättebra sen föralltid. Inte slagsmål. Inte knuffa in i väggar, vakna upp tro att man har förlorat ett revben. Inte normalt beteende. SNÄLLA VAD. Jag tror jag tycker om slagsmål. Ack oh ack kära vän. Hahahahahah. Gråta i någon vuxens famn. Wow tror vi behöver vård, eller bli hypnotiserad av någon freudiansk psykolog, hm det vore något faktiskt. Utmana ödet, lägga fram det på bordet så man kan se vägen och inte gå stigar runt.
Inte som andra döttrar, curlylife och flickor som tycker om män för deras snoppar och deras varma hud. Jag tror jag tycker om slagsmål. Jag befinner mig just nu i någon slags dimma av smärta, yrhet, bakisångest och hunger. Why is it something so good just cant function no more? Men we are not changing our ways, taking different roads. Vi går ju samma väg, hand i hand. Well whatever nevermind är det citera-låtar-dagen idag??? Nej jag uppskattar min mor. Det gör jag. Jag är tacksam för hon finns. Tack mor för att du finns. Jag tänker inte vara mesig och säga att jag älskar dig, aldrig i livet. Då dör jag hellre, men med lite alkohol och ett slagsmål senare och en jävla massa vatten som forsat ur ögona så kanske då, men bara en sådan med en hostning så det inte ens låter som själva uttalandet.
Ibland så fascineras jag över precis -allt- på denna jord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
alla vackra ord