Det är det enda jag kan säga, wow. Wow över hur jag fungerar och hur alla människor fungerar. Är rättså nära nu, på spåret jättemycket och jag närmar mig finna den ultimata känslan av att veta precis vem man är, sådär mycket att det är lugnande och inte tråkigt. Men så kommer sånna saker som att vakna upp naken och ba wtf. HAHAHAHAHA. jag skrattar för det mesta, åt mig själv, åt alkohol, åt livet, åt män, åt oss, mycket om oss. Men så är det ju alltid, alltid oss, alltid vi ska alltid göra saker och vara lite mera, alltid alltid alltid. Bara skrattar, mest för att det är skönare att inbilla sig att det är kul när ångesten kommer krypandes, för vadå? För allt och inget. Livet. Ja, livet. Jag hatar och älskar det. Trött på att leva, rädd för att dö. Ja, precis så. Wow säger jag bara. Hahaha wow.
Jag behöver lite Shanti i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
alla vackra ord