LIVETS KÄLLA

Sitter i min säng och lyssnar på Pughs bästa och väntar på mirakel mira-kel. Vem vill ha ett kel med mira kanske du kanske jag? Kanske borde jag kela lite med mig själv för en gångs skull. Jo det vore ju något. Omfamna -detet-. Jo det ska jag ju, jo det är ju lätt att säga dock svårt att göra.

 Cykelsemester på Gotland, nja det vill jag inte. Vet faktiskt inte vad jag vill. Svårt. Allt är sentimentalt och tråkigt plus att jag har volvo-villa-vovve-kris. Fast det borde jag inte ha. Nej kan inte sånt dääär... det är för svååårrrt...

 Ja om man bara ger upp hela tiden så blir det ju hemskt krisigt svårt, kära mira. Men åååhåååh vill bara vara en sköldpadda precis som du också vill. Jaja, äsch. jaja jaja det är lugnt och alla andra lögner som är så lätta att säga.
Vill ägna en tanke åt allas mammor. Som gör så mycket fel utan mening. Fast ändå sitter dom där alltid. Äsch och usch, har inte heller något hem i livet. Sökandet gör mig trött.

=

Välkommen hem