somebody

jag sitter inne på mitt rum och jag kan snart inte räkna hur många gånger jag gråtit idag.
det finns så mycket som är, och så mycket som egentligen inte betyder något men ändå kan jag inte sluta ta åt mig av det.
mitt liv är ganska så över nu. det finns inte så mycket mer att göra. mamma känner att jag luktar rök, hon skäller, pappa ringer och är orolig för mig. mamma och jag bråkar mer än någonsin, observera mer än någonsin.
och jag sitter bara här och lyssnar på somebody om och om igen, men det får jag snart inte för jag får inte spela den för mycket. men det finns inget annat som är så bra som somebody. det finns ingen skiva som kan jämföras med somebody, den är som ett eget liv. den utspelar ett liv. ett liv av martin lee gore.
jag kan inte göra något mer än att bara leva dom här sista dagarna i mitt liv. det är påriktigt över efter att jag varit hos skolsyster, and things like this make me sick, in a case like this i'll get away with it.
jag har aldrig hört något så fint, den tonen han tar efter det, fy helvette. det går inte att beskriva med känslor ens. det är bara så.. så somebody.
det är bara över nu. somebody är slut och jag vet fortfarande inte vad jag ska lyssna på. jag vet fortfarande inte vad jag ska göra med mitt förargade tonårsliv, tydligen.
jag vet att jag inte vill sitta här och hosta rökhosta och lukta gammal man. jag vet att jag inte vill bråka med min mor, jag vet att jag inte vill att hon ska bli så jävla förbannad på mig, bråka på mig, tjafsa, klaga, skrika bitch åt mig. det är one thing for sure.
men det finns ingenting jag kan göra åt det, jo jag kan börja ta ansvar säger hon, jag kan börja plocka upp mina grejor och jag kan börja städa lite mera. ja men visst DÅ blir vår relation bättre. fuck me.
haha. juste en sak som jag inte vill heller. det är att hon ska be mig köra upp sin mobil i mitt arsle. nej tack jag vet inte...
but when im asleep i want somebody