Igår kom jag hem alldeles för tidigt ifrån min nollning med temat AVATAR. vart full, vart blå, friade till en främling och spelade jesus-tanten som brukar hänga på drottninggatan.
hånglade upp en film-tvåa + stella såklart, inför film-tvåan och hennes ragg. sminkade Gustav här för jag ville att han skulle ha superögonbryn som är så populärt innom min egen fashionstyle.
jag vart lagom full. jag var mig själv jag kunde ta hand om min kropp. jag var också ganska party fast typ jobbig eller jag vet inte riktigt själv.
The Wall. jag hade glömt bort hur vacker den filmen är. det är helt otroligt... och the Doors. jag glömmer bort för varje minut vilket band det är.
all the children are insane.
vad ska jag ta mig till i livet. det är så bra och det är så dåligt, verkligen aldrig mitt emellan. fast det kanske är så det ska vara när man är sexton år och ingenting är som det ska vara. så otroligt att varje dag man stiger upp så vet man aldrig liksom.. vem man är.
jag är inte sosse
jag är inte moderat.
jag är inte vit
jag är inte svart.
jag är inte jag
jag är jag
jag är inte jag osv woho skulle kunna hålla på såhär i en evighet så otroligt helt amazing frikking roligt.
varför är allting så komplicerat, fast bra. men egentligen vet jag precis "JAMENPRECIS" vad jag håller på med. alltså: glömma, leka någon annan, låtsats att livet är någonting annat än vad det är. övertygar mig själv att jag är någon annan, hela tiden. det är nog inte identitetskris det är bara min uppfostran. jag är ganska nöjd med den för det sparar den psykiska smärtan. jaja. alldeles för djupt för en offentlig blogg. vi säger så.
vi kör en nutidskoll:
- 23:38 lördag kväll
- atom heart mother låg volym
- ensam i mitt rum
- melankolisk känsla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
alla vackra ord