blommensbergsskolan är den bästa skolan jag någonsing gått i. i högstadiet och allting. det var ju där som man fixade till sig en personlighet, insåg vem man var. jag vet inte alls hur det kommer bli nu, efter slutet. måste jag börja om på nytt nu igen och bli en ny ny människa? det vill jag inte.
helvette. eller vad ska man säga?
detta är min tid på blommensbergsskolan ifrån 7an till 9an.
började blommens efter halva sjuan. jag hade min bästa vän ronja
jag fick väldigt mycket nya vänner, och jag spelade ebba grön på gitarr
jag såg kent med ludde, ronja, alejandra den 28 juni 08. jag var lycklig i hela kroppen, allt var bra, livet ägde
jag och alexis fann varandra och färgade håret fint
jag började använda lösögonfransar
vintern 08 var jag svart och svår. emotionellt störd och hade problem med att intaga föda. började upptäcka musiken och lyssnade på wish - the cure, the singles - depeche mode
det var inte vatten i våra glas. alltså: under min blommenstid har jag druckigt mycket, mycket vin och lite vodka också. och failat ett jävligt antal många gånger
jag började röka. fast det är stella på bilden. hon började röka också
täckte halva mitt ansikte med krigsmålningar och frös ihjäl och var emotionellt störd igen och failade i livet och ville dö, igen
upptäckte och fann livets mening. tillslut på något vis.
mina systrar och jag, mina jäävla soulsisters, har varit där, sett, lyssnat, luktat, älskat. allting. och allting tillsammans.
min blommenstid har fört mig till er. någonting någonting jag suger på att vara filosofisk, men jag kan inte vara tacksammare.
life is hard, life goes on. någonting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
alla vackra ord